Mitt liv som investerare

Noteringstorkan p� v�g att sl�ppa

Tue, 09 Mar 2010 07:57:38 +0100

Vi har ett antal bolag p� v�g till v�ra nordiska b�rser s�ger Jenny Rosenberg, vice VD p� Nasdaq OMX Nordic om noteringsl�get p� b�rsen.

VAD BETYDER DETTA?

Vi har rapporterat om signaler som tyder p� att b�rsintroduktionerna kommer igen. Och detta �r en stark signal.

Det betyder att onoterade bolag kommer kunna g�ra exit och investerarna som sett m�jligheterna tidigt kommer bli rika. Andra som varit mer f�rsiktiga kommer kunna investera i b�rsintroduktionerna till bra avkastning.

Sofistikerade investerare tj�nar mest pengar i ned�tg�ende b�rs. Sm�sparare i upp�tg�ende b�rs. S� nu �r det m�jligen s� att vi g�r fr�n ett os�kert l�ge till ett s�krare. Sk�nt f�r dem som �r r�dda f�r att ta risker. F�r de mer sofistikerade betyder det mindre aff�rsm�jligheter eftersom de vet att det �r risken man tj�nar pengar p�.

Det finns f�rst�s fortfarande aff�rsm�jligheter.

/Olle

�

Ljusare tider f�r riskkapitalbolag

Wed, 17 Feb 2010 07:27:53 +0100

2009 var det tuffaste n�gonsin, men nu v�ntas det lossna.

SvD N�ringsliv har gjort ber�kningar som visar att de fyra st�rsta riskkapitalbolagen har minst 216 miljarder kr i kassorna att spendera.

Om det �r n�gon g�ng det �r k�pl�ge s� �r det efter den v�rsta finanskrisen i mammaminne.

Ljusare tider f�r riskkapitalbolagen betyder �ven ljusare tider f�r dig som vill investera. Nu �r det billigt. /Olle

Vardagen som investerare

Wed, 10 Feb 2010 07:40:36 +0100

�

Vad g�r jag p� dagarna? Jo jag v�ntar inte p� den 25e. Jag ser m�jligheter att investera �verallt. Ig�r var jag och provade nya glas�gon p� Smarteyes, jag var inte ensam d�r.

Ljusa smarta lokaler p� Kungsgatan 34 ett bra l�ge i Stockholm. Personalen s�g inte ut som personalen brukar g�ra. De var moderna och v�ldigt bra p� att ge smakr�d och service. N�r jag kom inte till optikern f�r synunders�kningen, blev jag bem�tt med humor, n�got jag inte tidigare upplevt hos en optiker.

Ja sa; det ser ut som aff�rer rullar p� bra! Ja, det kan man s�ga en vanligt optiker brukar vara n�jd med att s�lja 7 par progressiva glas om dagen. Vi s�ljer 70 st och det �r b�ttre;-). vi har nog finanskrisen att tacka ocks�. Folk vill betala mindre.

Smarteyes erbjuder fast l�gt pris. Detta �r ett f�retag som jag skulle kunna t�nka mig investera i.

Lite senare idag skall jag titta p� personal�vertagande av en v�rdcentral och ett v�rdhem. Det �r bra potential inom v�rd ochomsorg nu. mer omdet en annan g�ng. /Olle

Onoterade bolag �r b�ttre �n noterade!

Tue, 26 Jan 2010 17:28:08 +0100

Onoterade bolag �r b�ttre �n noterade!

idag v�ljer jag att publicera en artikel av en av de mer k�nda investerarna i Sverige Per H B�rjesson som varit publicerad i Privata Aff�rer som inneh�ller n�gra bra exempel. Mycket n�je.

Vill du ha med mer info om hur du hittar och l�r dig mer om onoterade aktier prenumererar du p� nyhetsbrevet p� Hitta Bra Aktier (gratis)

Man h�r ofta att man skall vara f�rsiktig med onoterade bolag. De p�st�s ha h�gre risk eftersom de hela tiden beh�ver mer pengar, �r d�ligt genomlysta, har d�lig likviditet och ibland har oseri�sa �gare. Men �r det f�r att bolaget �r ett onoterat bolag eller f�r att bolaget �r ett mindre och ol�nsamt bolag?

Det finns flera ol�nsamma onoterade bolag p� de mindre listorna f�r onoterade bolag som passar in p� beskrivningen att de st�ndigt beh�ver nya pengar, �r d�ligt genomlysta, har en d�lig likviditet och d�r �garbilden till stora delar best�r av oseri�sa m�nniskor och riktiga lurendrejare. Bolagen har skaffat sig en spridd �garbild f�r att de beh�ver kapital till n�got fantastiskt projekt.

Ofta har bolagsv�rdena satts h�gt vid de publika emissionerna och sm�sparare har lockats att k�pa aktierna genom att priset per aktie �r l�gt i kronor. Sm�sparare har en tendens att inte r�kna antal aktier i bolaget utan tycker att en 4 kronors aktie �r billigare �n en 400 kronors aktie. Att denna aff�rsid� fungerar i praktiken bekr�ftas av att det tidigare fanns en sm�f�retagarlista som alltid satte priset 1 krona per aktie.

En reflektion �r dock att ol�nsamma noterade bolag torde vara n�stan lika riskfyllda som ol�nsamma onoterade bolag. En grupp �r f�rv�ntningsbolag, som exempelvis Anato, har flera g�nger de senaste �ren varit tvungna att g�ra nyemissioner f�r att f� kapital till sin verksamhet.

En annan grupp �r bolag med l�nsamhetsproblem som aldrig verkar ta slut, som Brio och Wedins. Dessa bolags nyemissioner g�r att gamla aktie�gare upplevt s� m�nga nyemissioner att de numera bara deltar av slentrian.

D�remot kan man ofta hitta bra placeringar bland l�nsamma onoterade bolag. De beh�ver normalt inte g�ra nyemissioner och den s�mre genomlysningen kan v�ndas till en f�rdel f�r placeraren eftersom bolagen d� ofta kan k�pas med en rabatt eftersom marknaden s�tter ett pris p� den s�mre genomlysningen med en s�mre v�rdering.

En av mitt f�retags, Investment AB Spiltans, b�ttre aff�rer bland onoterade bolag var n�r vi k�pte aktier elinstallationsbolag Elajo p� Alternativa aktiemarknaden. I j�mf�relse med NEA i samma bransch som d� fanns p� b�rsen var alla nyckeltal (P/e tal, P/S tal och pris/JEK) mycket mer attraktiva f�r Elajo.

Skillnaden berodde p� att inga tidningar skrev om Elajo och att inga analytiker f�ljde bolaget. Vem runt Stureplan vill �ka p� en bolagsst�mma i Oskarshamn? Om man d� �r en l�ngsiktig placerare �r det d� givetvis b�ttre att k�pa det onoterade bolag f�r p� l�ng sikt brukar �ven skillnaden mellan ett bolags pris och v�rde minska.

I fallet Elajo tog det tv� �r innan bolaget fick en b�ttre v�rdering efter det att huvud�garna beslutat s�lja bolagets r�relsefastigheter som tog fram dolda v�rden och gav m�jlighet f�r bolaget att g�ra en extrautdelning p� 82 kronor per aktie. Men under denna tidsperiod hade man givetvis en mer illikvid placering i Elajo �n om man �gt en b�rsnoterad aktie.

Bara f�r att man v�ljer att investera i noterade bolag s� undviker man inte risken att bli lurad av �gare som inte ser till alla aktie�gares b�sta. Det finns m�nga tillf�llen d�r aktie�garna i b�rsnoterade bolag blivit lurade av huvud�garna. Tv� exempel �r Hoist och Realia d�r huvud�gare efter desinformation till aktiemarknaden l�gger l�ga bud f�r att komma �t hela framtida v�rdepotentialen f�r egen del.

Ett annat exempel var n�r Investor s�lde sina Scaniaaktier f�r 200 kronor och l�mnade minoritetssaktie�garna i sticket. Men risken att bli lurad �r givetvis ocks� stor bland helt onoterade bolag. D�rf�r m�ste man som aktie�gare alltid g�ra en analys av huvud�garna innan man k�per aktier i ett bolag.

Warren Buffett startade sin karri�r genom att k�pa mindre onoterade bolag d�r priset var mycket l�gre �n v�rdet. Han s�ger ocks� att �om man inte �r villiga att �ga en aktie i 10 �r skall man inte �ga den i 10 minuter�. Sammantaget kan man faktiskt dra slutsatsen att det �r b�ttre att ha aktier i l�nsamma onoterade bolag om man �r en l�ngsiktig placerare. D� kan den mindre genomlysningen av bolagen utnyttjas till placerarens f�rdel om bolagen k�ps med en rabatt.

PER H B�RJESSON, vd Investment AB Spiltan

(Per H B�rjessons �sikter och placeringsr�d �verensst�mmer inte n�dv�ndigtvis med Privata Aff�rers syn. B�rjesson eller de bolag han representerar kan ha anknytning till aktiebolagen som tas upp i texten.)

En skimrande �ngel �r Jane

Tue, 19 Jan 2010 08:55:16 +0100

En skimrande aff�rs�ngel �r Jane Walerud, vd f�r Ellen. Hon har flera f�retag under sina vingar och skulle �nska att fler v�gade starta f�retag i Sverige.

� Det �r inget speciellt med mig. Det �r inte jag som g�r att f�retagen g�r bra. Jag �r ingen �vernaturlig superkvinna. S� varf�r startar inte fler f�retag? undrar hon.

Hennes analys g�r bland annat ut p� att svenskar s�ker trygghet, vill ha en s�ker inkomst och har d�ligt med st�rre tillg�ngar. Det finns s�llan pengar i familjen eller m�jlighet att l�na av sl�kt och v�nner. L�gg d�rtill att m�nga har d�lig kunskap om f�retagande och tror att det �r sv�rt att driva f�retag.

Jane st�ller sig mycket skeptisk till uttalanden som �endast tv� av tio nya f�retag blir framg�ngsrika�. Det �r inte hennes erfarenhet. Men hon har ocks� id�er om hur man kan r�da bot p� problemen.

� Framg�ngsrika entrepren�rer m�ste synas mer och f�reg� som goda exempel.

De �r inga �vernaturliga m�nniskor. Men ge ocks� m�nniskor tillg�ng till sina pensionspengar redan nu.

D� kan de v�ga ta steget utan att �ventyra sin ekonomiska trygghet. Slutligen skulle jag �nska att det fanns system f�r att ge m�nniskor som vill starta f�retag en bra ekonomisk grund. Det tj�nar alla p�.

F�r mig �r det viktigt att g�ra entrepren�rerna rika, det ger dem den morot som beh�vs f�r att lyckas med sina f�retag, s�ger Jane Walerud.

Fr�n Svenska Riskkapitalf�reningens hemsida

/Olle

Notering p� b�rs lockar igen

Sun, 10 Jan 2010 12:43:42 +0100

�r goda nyheter� och det �r nu den fj�rde artikeln p� 6 m�nader som menar att trenden h�ller p� att v�nda.

2009 var det inte ett enda bolag som noterades.

L�s mer B�rsnotering lockar igen.

L�s ocks� en serie om svenskt riskkapital.

/Olle

�

Hittade lyckan p� olika v�gar

Fri, 08 Jan 2010 09:02:15 +0100

Intressant om hur man kan ta sig till lyckan. Robert Kiyosaki har varit extremt framg�ngsrik med serien av Rich Dad b�cker och �r k�nd runt om i v�rlden.

Hans syster Emi, buddistmunk �r inte lika k�nd. Nu har de skrivit en bok tillsammans.

Robert s�ger "pengar �r pengar".

Emi vars buddistiska namn �r Tenzin s�ger "Var och en av oss m�ste finna v�rt syfte och vilken resa vi m�ste g�ra i livet" .

Robert, som �r kritisk till en del f�retag i finansv�rlden,� menar att:

"M�nniskan kan bara bli rik p� riktigt om han/hon besitter en rik sj�l, ett rikt k�nsloliv samt �r psykiskt och mentalt stark".

L�s recensionen Hittade Lyckan p� olika v�gar i SVD/E24

L�s ocks� �r det tufft investera i dig sj�lv, Kartor ritas om och Aff�rs�nglar r�ddning f�r tillv�xtf�retag

G�r fint/Olle

Litet blir stort investeringsobjekt

Mon, 04 Jan 2010 14:26:12 +0100

Jag har tr�ffat Nanologica tv� g�nger f�rst p� Connects investerarlunch och sedan Swedish Cleantech Ventures.

Det ser bra ut men �r sv�rt att v�rdera s�dana bolag. F�rst verkar det bara vara forskare och sedan sm�ller det till.

I dagens artikel i SvD Litet blir stort blir det tydligt hur stor potentialen �r med nanopor�sa material.

Nanoteknik industrin ber�knas oms�tta 7 000 miljarder kronor varje �r och skapa 2 miljoner jobb om sex �r.

PS vill du ha ett gott skratt s� kan du f� det nu (�ven) utan att investera

Se fram�t d�r har du framtiden

Fri, 01 Jan 2010 09:34:12 +0100

Jag undrar hur m�nga som ser fram�t egentligen?

F�renklat tror jag mig se tv� typer av m�nniskor i samh�llet:

1. De som� f�ljer med str�mmen. De funderar inte alltf�r mycket �ver vart de vill, och f�ljer in n�gon mening minsta motst�ndets lag ungef�r som ett l�v som flyter nedf�r en �.� De kan leva ett lyckligt liv utan att k�mpa, f�r de har inte valt sitt m�l i framtiden.

2. De som simmar uppf�r str�mmen, som laxar. De har tagit ut riktning och m�l och g�r allt vad de kan f�r att l�ra, uppleva och uppn�. De kanske s�ger att bara d�da laxar flyter nedf�r forsen f�r de �r s� �vertygade om att meningen med livet �r att s�tta ut m�l och n� dem. De �r lyckligast n�r det h�nder saker som de sj�lva orsakat. De skapar det liv de vill leva.

Detta skrev jag in pengabloggen f�r tre �r sedan.

Nu vet jag att det finns fler v�gar och en kan liknas med en ballongf�rd.

3. Att sv�va �ver landskapet och njuta av utsikten. P� h�g h�jd ser du saker du inte l�gger m�rke till i str�mmens oroliga vatten. Med "investerarglas�gonen" ser du vad som vill h�nda och du ser det i entrepren�rens passionerade �gon. Det �r med entrepren�rskapets kraft som resan g�r vidare och med investarens f�rm�ga att f�rutse vilka floder som rinner som de ska f�r att ta sig n�rmaste v�gen fr�n k�llan till havet.

Vad ser du framemot? Vad f�r dig att g� upp p� morgonen?

/Olle

En typisk dag

Mon, 14 Dec 2009 10:21:14 +0100

En typisk dag som coachande investerare

F�r ungef�r 15 �r sedan lyssnade jag p� en f�rel�sare som sa n�gonting om att man kunde sitta vid sitt skrivbord och ha flera stora projekt p�g�ende samtidigt utan att f�r den skull lyfta p� �ndan.

Dagarna bestod i att ha kontakt med, coacha och bolla med sina medarbetare som i sin tur drev de stora projekten.

Det han sa slog an n�got i mig som jag skulle fastna i mina tankar. Sen gick �ren och jag gl�mde bort det d�r, tills jag en dag f�r n�got halv�r sedan mindes honom och hans ord.

Det slog mig att det �r precis s� min tillvaro ser ut idag.

Jag �r involverad som �gare i flera f�retag (8-10 st), jag har daglig kontakt med mina 8 n�rmaste kompanjoner, av vilka m�nga �r ute "p� f�ltet" och beh�ver coaching och debriefing ganska ofta. Sedan har jag de kompanjoner d�r jag inte �r s� djupt involverad i sj�lva verksamheten, den sk�ter de, medan jag f�r bidra som expert och r�dgivare i entrepren�riella fr�gor, eller �r med n�r beslut fattas.

N�r det �r kris i n�got av dessa bolag blir det ett mer intensivt engagemang en period. Sedan har jag mina sm� projekt av fastigheter som ska g� runt och sk�tas om.

Vad g�r jag d�?

Jag r�knar; g�r kalkyler och l�ser rapporter.
Jag pratar med n�gon om hur ett projekt ska organiseras.
Jag pratar med en m�ngd personer f�r att finansiera projekt.
Jag coachar, coachar, coachar.
Jag tr�ffar kunder f�r att skapa tyngd och trov�rdighet �t projekt.

Det h�r kanske l�ter j�ttetr�kigt f�r n�gon som dagligen jobbar i t ex en handelstr�dg�rd, men faktum �r det att min tillvaro p�minner mycket om n�gon som jobbar i en tr�dg�rd.

Allt handlar om v�xt. Vem beh�ver ljus, vem beh�ver vatten, var beh�ver det bytas jord?

Eftersom jag blir s� otroligt glad och tillfredsst�lld n�r saker g�r bra, vilket verkligen inte h�nder hela tiden (speciellt inte i startskedet) �r det bra f�r mig att ha m�nga projekt. det �r alltid n�gra som g�r bra som man kan gl�dja sig �t, medan jag samtidgt l�gger kraft och energi p� de som inte riktigt vill ta sig.

Hade jag bara ett projekt skulle jag p�verkas av ett projekts upp- eller nerg�ng vilket skulle inneb�ra en k�nslom�ssig berg- och dalbana, skiljt fr�n att ha m�nga �gg i korgen.

Att verka genom att tala med en massa personer kan man v�l rubricera mitt jobb som och n�r man tycker m�nniskor �r det roligaste som finns finns inte en b�ttre tillvaro.

/Karin